21:34:31
NINJA TURTLES
Hallå!
Meningen var att jag skulle ha skrivit det här igår, men det blev aldrig tid för det.... Så, yeah! Here we go:
Åkte iväg på bio med Palina och hennes kille efter att ha jobbat i stallet och ridit lite med Gustav och Tilda. Härligt väder och allt!
Jackpot!
Och ni har nog redan listat ut vad vi såg. ;)
Den nya: TEENAGE MUTANT NINJA TURTLES

Vad har jag att säga om filmen?
En av mina nya favoritfilmer! <3
Jag har hört att folk både älskar och hatar den här filmen. På ett sätt har jag förståelse... Vi som är riktiga Turtles fans, vi som har sett de gamla tecknade serierna, alla filmer som gjorts, spelat spelen och även läst serierna, mm.... har ju klart för hur folk har ändrat historien mellan alla karaktärerna.
(tex: Från den tecknade TV serien som kom ut 1987 så var Splinter en människa som blev förvandlad till en mänsklig råtta. Senare har man ändrat till att Splinter är en råtta som växer och tänker/beter sig som en människa.)
Så, dom som kallar sig Turtles fans och uttrycker sig om att de hatar filmen för att de har ändrat storyn, karaktärer och sen "förvridit" våra hjältar.
Men nu är det så att... Jag älskade Teenage Mutant Ninja Turtles när jag var liten. Har gjort det hela livet. Och med det öppna sinnet jag har för filmer så gillar jag den här uppdateringen.
Har hört folk säger att alla Turtles är för "uppumpade". För "biffiga" för att vara Ninjor.
Ja visst, det kan jag nästan hålla med om. Raphael är nästan läskigt stor! Men förklaringen vi får i filmen tycker jag säger en del om att de har gjort rätt val i att göra dem så långa och "biffiga". Och speciellt, det viktigaste, de har genom detta redan då fått med en del av deras personligheter!
I serien från 1987 är alla Turtles i samma längd, lika mycket muskler, samma ansikten.... I den tecknade serien från 2003 har de nästan samma längd, lika mycket muskler, samma ansikten, MEN olika nyanser av sina gröna hud.
Så medandra ord, det har aldrig varit någon större skillnad på dem. Men genom deras kroppsbygnader nu så ser man ju direkt vem som är vem.
Raphael må vara läskigt stor, men han är den tuffaste av dem alla. Han är den som pressar sig själv till att kunna hjälpa allt och alla han möter. Han pressar sina bröder för att de ska klara mer ifall han skulle falla... Han bär så mycket på sina axlar som verkligen gör honom till den mer ilskna och trofasta typen.
Leonardo är inte mycket mindre än Raphael, men han använder huvudet mer än bara musklerna. Därav ledar rollen.
Donatello har ju verkligen minst muskler, och ser då tekniskt sett mer ut som en ninja/plockad ut från de gamla serierna. MEn han är ju den personen! Han är inte den som tränar upp muskler! Han är den som håller på med allt det tekniska, uträkningar, fällor och sen har han "en pinne" (som de flesta folk säger) till vapen. Med andra ord: Han har det vapnet man behöver vara mest smidig för!
Sen har vi till slut, härliga Michelangelo. Alltså, jisses. De har fångat hens personlighet på pricken! Han är rolig, cool, inte rädd för att säga vad han tycker, söt... Han är verkligen värsta coola barnet typ!
Och som man ser så är han inte lika musklad på kroppen som sina bröder, men där emot hans ben. Skejtare in i själen!
Och som man ser så är han inte lika musklad på kroppen som sina bröder, men där emot hans ben. Skejtare in i själen!
Det var verkligen kul att se deras personligheter uppdaterade och utvecklade. Längtar som fan på att filmen kommer ut på DVD!
Många bra fight scener. Roliga scener. Härliga karaktärer.
(Jag gnäller bara på en person: Megan Fox. Hon passar bättre i att spela en sexig och i princip orädd brud i Transformers. Hon gör ingen dålig insats i den här filmen, där hon spelar April O'Neil, men...allt hon gjorde kunde ha varit så mycket bättre! Mer balans liksom... För i vissa scener överreagerar hon på situationerna. Och i nästa stund så står hon bara där och är liksom.)

Det börjar bli dags att sova... Ska bara skriva lite snabbt nu:
Efter filmen körde jag hem Palina och Eddie. Och därefter satte jag kurs mot Strängnäs. Tillbringade några timmar med söta Digge. Blev lite ledsen när pappa ringde mitt i natten och sa att jag skulle köra lite folk till SKavsta på morgonen....det innebar att jag fick knappt 4 timmars sömn, varav en timme mindre att sova bredvid Digge. :(
Jaja... Kom hem i tid, körde till Skavsta och tillbaka, fick massa ridet med Gustav och Palina. Och ikväll har jag mest försökt få vårat inernet att fungera. *suck* Att det ska behöva krångla så pass ibland!
Ska försöka planera den här veckan väl nu. För på onsdag är jag bjuden ut på en spelning några vänner gör i Stockholm. Och på fredag ska jag som sagt till Finland med Myaki och Tess.
Blir att jobba ikapp lite under veckan!
Sov så gott på er alla! Hoppas ni får en bra morgondag!