21:20:16
Fina Maricas uppgång och filmkväll
Halloj!
Har inte haft så mycket tid till att rida idag, då jag har varit hos tandläkaren och jobbat med saker runt omkring.
Det sköna i alla fall är att jag inte har några hål! Yay!
(Jag har bara haft ett hål som jag har fått laga, och det hålet hade jag lyckats fixa när jag borstade mina tänder för bra! Så ja...så kan man också göra hål i tänderna. Borsta bort dem!)
Kan i alla fall säga att det känns bra att min pärla är på väg att bli sitt gamla jag. Marica.
känner ni till historien om henne?
I augusti 2012 sålde jag henne och min fina Chessann till en ung flicka i Finland.
Allt slutade så illa som jag hade gissat, och jag gissade det pga flickans inställning och ridning, men sa inget för artighetens skull.
När Marica var 7 år fick hon en senskada på vänster framben och stod då ett år. Efter det har jag varit extra rädd om hennes högra framben, eftersom jag vet att hon då har gått och överbelastat det under skadans läketid.
När utomhus SM gick i Skövde, Grevagården debuterade min Marica i 1.45 med tre rivningar. Inga skador och en lika glad ryttare som häst gick ut från banan och möttes av en stolt pappa/uppfödare. Marica må vara liten, men det är banne mig den tuffaste hästen farfar och pappa har tagit fram åt mig.
Tider förändrades och jag kom mindre och mindre ut på tävlingar, och för rätt pengar fick Marica lämna gården. (Jag har aldrig mått så dåligt i mitt liv när det handlar om hästar.)
2 månader senare kom Marica hem. Med en "ny senskada" på höger benet.
Av köparna fick vi olika historier. Först: "Vi har inte kunnat rida hästen alls pga av alla fel på henne. Köp tillbaka henne eller så stämmer vi er och slår ihjäl hästen."
Senare: "Finlands bäste veterinär har kollat på henne och sagt att vi skulle skritta henne under ryttare, 10 minuter om dagen. Så nu har vi ridit till henne så hon är sååå fin! Lycka till med henne nu när ni får hem henne."
Och på flickans facebook finns en bild på henne och Marica som hopptävlar mellan 1.20-1.30.
Falska människor är lätta att hitta i den här sporten...
Till slut kommer Marica hem, jag kollar hennes ben via veterinär som ser att hon har förslitningar i höger framben, men dom beror förmodligen på senskadan hon hade haft tre år tidigare. Fanns INTE ETT SPÅR utav en senskada på höger framben!
Jag hoppar upp och rider.... och jodå, visst har dom ridit till henne. Dom har ridit till henne så pass att hon nu går på bogarna, slår mot skänkeln, försöker bli av med ryttaren och inte hoppar alls! (Hästen som hoppat 1.45 kom knappt över 80 cm utan att riva plötsligt.)
Mycket jobb har lagts ner på henne. Och idag tog vi några språng i ridhuset. Så kul att min pärla har hittat sin språngkurva och sammarbetsvilja tillbaka!
Nu kan hon hoppa en bana på 1.40 igen. Önskar vi kunde ta oss ut på banorna igen och visa vart skåpet ska stå...
Nu är det kväll igen.... Har fixat med tvätt och lite städning medans jag har kollat (/mest lyssnat) på Dark Shadows.
Skönt att komma hem och ta sig lite tid för att se på en film ibland. Men....nu kallar jobbet! Djuren vill ha mat!
Ses! Antonia
Johnny Depp är ju bra tjusig. ;)
